De vanligaste frågorna

31.07.2006

Jag ber er vänligen, använd inte våra skattepengar för att understödja terrorism. Tack för att ni fryser ned EU medel till Hamas-ledda PA. Ge inte våra pengar direkt eller indirekt till terrorismorganisationer.

EU har fryst ned biståndet för den palestinska regeringen. Eftersom det orsakar mycket lidande för civiler, har EU bestämmt sig att ge humanitäriska hjälp till de palestinska människor genom ett annat väg. Jag hoppas att det kunde medverka till att Hamas ger upp terrorismen och accepterar som ett utgångspunkt tillvaron av två stäter, Israel och Palestina.

22.11.2005

Hur ser du på EU:s framtid över huvud taget?

EU behövs. När affärslivet globaliseras förlorar nationalstaterna sin faktiska beslutanderätt i många frågor. För firmorna är det allt lättare att säga till regeringar och parlament: om ni inte gör som vi kräver packar vi ihop och flyttar till andra länder. Därför behöver vi ett samarbete som sträcker sig över de traditionella gränserna mellan nationalstaterna, så att vi med ett demokratiskt beslutsfattande över huvud taget kan påverka världens gång. Det internationella klimatskyddet är ett exempel på en fråga där den stora Europeiska unionen kan påverka mycket mer än dess medlemsstater tillsammans.

10.11.2005

Vad anser du om ett eventuellt turkiskt EU-medlemskap?

Om Turkiet en dag uppfyller medlemskapets kriterier om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter ska landet godkännas som medlem. Annars inte. Om Turkiet en dag kan uppfylla dessa villkor är Europa en mycket bättre plats än i dag.

20.10.2005

Vad innebar förkastandet av EU:s grundlag i Frankrike och Nederländerna i praktiken för EU?

Även om jag stöder förslaget om grundlagen (det vill säga de ändringar som godkännandet skulle innebära för EU:s nuvarande grundfördrag), anser jag att resultatet i Frankrikes och Hollands folkomröstning är en nyttig lektion för EU-eliten. EU kan bara fungera ordentligt om den har ett uppriktigt stöd från medborgarna. Detta stöd försvinner om besluten fattas för mycket över medborgarnas huvuden och bakom ryggen.

1.9.2005

Varför är ett medlemskap i EU bra (för oss/andra)?

EU behövs fortfarande för sitt ursprungliga syfte, det vill säga att garantera fred i Europa. En utvidgning av EU stöder denna ursprungliga grundtanke, såväl de utvidgningar som hittills har gjorts som den eventuella och enligt min mening önskvärda utvidgningen till Turkiet, naturligtvis under förutsättning att Turkiet i sinom tid kan uppfylla en rättstats kriterier.

Utan EU vore vi mycket mer sårbara inför globaliseringen av ekonomin. Om EU:s medlemsstater fungerade som separata stater skulle övernationella storfirmor i praktiken diktera så gott som allt eftersom de fritt kunde konkurrensutsätta staterna, vem erbjuder den lägsta beskattningen, den släpphäntaste miljölagstiftningen osv. Tack vare EU:s existens är det möjligt att sätta upp sociala regler och miljöregler. Om detta görs på ett riktigt och på vilket sätt det görs beror naturligtvis alltid på om de politiska beslutsfattarna har tillräckligt med vilja.

1.9.2005

EU:s grundlag har fått mycket kritik av sina medlemsstater, varför många ser EU i ett negativare ljus än tidigare. Anser du att denna kritik är berättigad?

En del av kritiken mot grundlagen är enligt min mening berättigad. Många andra frågor som väcker oro hos medborgarna har delvis projicerats på grundlagen. Det verkar som om många ser EU som ett spöke, som driver igenom en kall nyliberal politik. Det är ju förstås en politisk strömning inom EU, högerfalangens. Men denna fråga debatteras hela tiden på alla nivåer, också i Europaparlamentet.

31.8.2005

Hur vill du tituleras - mep, europaparlamentariker eller ledamot av Europaparlamentet?

Den officiella titeln är "ledamot av Europaparlamentet". Men eftersom den i praktiken är klumpig passar mig också andra titlar som klargör saken, till exempel dessa som du har tagit upp och dessutom EU-parlamentariker. Alla dessa är gångbara till exempel i tidningstexter. Men om man vill använda den officiella titeln, till exempel på inbjudningskort eller seminarieprogram, då rekommenderar jag den officiella titeln fast den är klumpig.

28.4.2005

Vilken är er åsikt om patent på programvara?

Jag anser att upphovsrätten är ett bättre sätt att skydda programvara än patent. Upphovsrätten är ett billigare, snabbare och mer begränsat skydd än patent. Jag vill inte heller med ett direktiv fastställa den omtvistade linje som Europeiska patentverket tillämpar. Patent har beviljats för enkla affärsverksamhetsidéer och logiska beskrivningar av dataprogram.

Europaparlamentet förbättrade väsentligt kommissionens direktivförslag i sin första behandling. Parlamentet fastställde klara gränser för det som kunde patenteras.

Därefter behandlades frågan i EU:s ministerråd och dess ståndpunkt som godkänts öppnar möjligheter för till och med ett mer omfattande patent på programvara än kommissionens ursprungliga förslag.

Frågan har nu kommit tillbaka till Europaparlamentet för en andra behandling. Gröna gruppen kommer under de närmaste veckorna att göra allt för att parlamentet återgår till den modell som fanns i första behandlingen.

Om parlamentet ändrar ministerrådets förslag, vilket jag alltså hoppas, är följande moment koordinering mellan parlamentet och ministerrådet. Resultatet av detta ska godkännas i både parlamentet och ministerrådet innan direktivet fastställs. Om resultatet av koordineringen inte är bra är den gröna gruppen redo att rösta för att direktivet inte ska godkännas.

Jag vill främja innovation. Därför vill jag förhindra missbruk av patent och skydda verksamhetsmöjligheterna för små och medelstora företag samt för utvecklare av programvaror med öppna källkoder.

Om skönlitteratur skulle skyddas med patent och inte med upphovsrätt, borde till exempel J. K. Rowling före publiceringen av Harry Potterböckerna ha utrett åtminstone vem som har patent på böcker om häxor och internat, på berättelser om en föräldralös pojkes utveckling samt på thriller, och köpa nyttjanderätten till dessa koncept av innehavarna till patenten till det pris som de dikterar.

1.6.2004

Hur förhåller du dig till de sexuella minoriteternas rättigheter?

I SETA:s EU-valsenkät svarade jag jakande på alla följande frågor:

Stöder du verkställandet av hela arbetarskyddsdirektivet (den nya lagen om likabehandling) på nationell nivå, och att den också täcker diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning?

Bör man som kontrollant av Europakommissionens grundfördrag lansera sanktioner mot de medlemsstater som inte har verkställt direktivet inom utsatt tid?

Stöder du ett förbud av diskriminering som beror på sexuell läggning att utvidgas också till andra livsområden som socialskydd, utbildning, hälsovård, service och boende?

Stöder du en lagstiftning mot diskriminering att gälla också könsidentitet så att också transsexuella personer skulle omfattas av diskrimineringsskyddet?

Stöder du en fortsättning av verksamhetsprogrammet mot diskriminering också efter 2006?

Stöder du jämtegrering av verksamheten mot diskriminering att gälla Europeiska gemenskapens all praxis, alla program och initiativ? Om du blir vald till Europaparlamentet kan du då tänka dig att arbeta för lesbiska, homo-, bi-och transsexuella personers rättigheter som en del av ditt politiska program?

Stöder du Europaparlamentets resolutioner som uppmanar medlemsländerna att upphäva lagar som diskriminerar på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, eller att göra slut på andra brott mot mänskligheten som grundar sig på dessa orsaker?

Ger du ditt stöd till att man i fördrag och i samarbete med stater utanför EU skulle använda villkor som gäller mänskliga rättigheter med vilka man kunde öka pressen på de regeringar som diskriminerar på grund av sexuell läggning eller könsidentitet?

Kan du stödja resolutioner som strävar efter att göra slut på diskriminering av samma kön och officiellt erkänna deras förhållanden (också rätt att ingå äktenskap)?

Bör lagstiftningen i EU erkänna äktenskap mellan personer av samma kön, registrerade parförhållanden och samboförhållanden som har bekräftats med ett långt gemensamt liv?

Kan du stödja Europaparlamentets resolutioner som strävar efter att göra slut på diskriminering av personer som hör till sexual- och könsminoriteter i frågor som gäller föräldraskap, möjlighet till adoption inom familjen, gemensam adoption utanför familjen eller assisterad befruktning?

Svaren på SETA:s EU-valsenkät finns på adressen www.seta.fi

31.5.2004

Vad anser du om de grönas och samlingspartiets tätare samarbete som man under de senaste veckorna har spekulerat om?

Medierna har av Ville Niinistös enskilda inlägg gjort en fråga större än livet. Idén motsvarar inte den gröna majoritetens åsikt. Men medierna har makt att ur inlägg plocka ut det de vill. Jag tror att det ur Ville Niinistös inlägg också har uppstått en uppfattning som är annorlunda än han själv hade avsett.

Om de gröna har speciellt mycket gemensamt med samlingspartiet eller inte kan kontrolleras till exempel på en helsida i förra veckans Helsingin Sanomat, där EU-kandidaterna hade placerats på en tvådimensionell politisk karta enligt sina svar. På denna karta bildade de gröna kandidaterna en sällsynt enhetlig grupp, mer enhetlig än kandidaterna för de andra partierna. Vi var ganska långt ifrån samlingspartiet, speciellt i miljöfrågor och i frågor om mänskliga rättigheter och utlänningspolitik. De gröna hör förresten också i EU-parlamentet till de mest enhetliga grupperna. Däremot är till exempel den liberala gruppen, dit centerpartiet hör, mycket oenhetlig.

31.5.2004

Varför ser man inte miljövänliga bilar, som hybridbilar, i Finland. Det finns redan relativt många sådana till exempel i USA?

Bensin- och dieseldrivna bilar orsakar många olika slags utsläpp. En del av dem försämrar den lokala andningsluften och orsakar sålunda hälsorisker. Koldioxidutsläppen åter är farliga för jordklotet eftersom de påskyndar klimatförändringen. Koldioxidutsläppen beror direkt på bilens bensinförbrukning. Om man lyckas minska den minskar också de skadliga utsläppen lokalt.

Även om kolosutsläppen som förstör den lokala andningsluften har minskat betydligt under de senaste årtiondena är vägtrafiken fortfarande en av de mest betydande luftförstörarna. Vägtrafikens koldioxidutsläpp har inte heller minskat.

Det finns i alla fall sådana biltyper vars koldioxidutsläpp är betydligt lägre än i vanliga bilar. En bilskatt och en årlig avgift tas ändå ut på dessa renare bilar enligt precis samma princip som för vanliga bilar. En hybridbils bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är cirka hälften av en traditionell bils. I USA och Japan finns det redan tiotusentals sådana bilar och tusentals i Europa också, men i Finland finns dessa närmast till påseende. Vätebilar och elbilar släpper inte ut något ur avgasröret.

I bilbeskattningen i Finland saknas tyvärr miljösynvinkeln nästan helt. Tills vidare är de enda undantagen skattelättnader för bilar som går på jordgas och biodiesel. Ändå har vi goda erfarenheter från 90-talet hur man med gradering av beskattningen fick blybensinen bort från marknaden nästan på en natt. Med motsvarande skattesporrar borde en renare bilteknik på marknaden påskyndas.

Om renare bilar blev vanligare skulle det troligen också ha en positiv inverkan på nationalekonomin. Finansministeriet borde utreda hur mycket av samhällets pengar skulle sparas om hälsoproblem som orsakas av trafikutsläpp skulle minska.

31.5.2004

Jag röstade dig in i riksdagen, varför lönar det sig nu för mig att rösta dig till ett annat uppdrag i Europaparlamentet?

Det är naturligtvis synd att riksdagens och Europaparlamentets perioder går på varandra. Det kan inte jag göra något åt, och inte heller hela Finland, om inte riksdagens mandatperiod förlängs till fem år och tar slut i samma takt som EU-valet. För medborgarna vore det förstås klarare att kandidaterna skulle kandidera antingen till Finlands riksdag eller till Europaparlamentet.

Men Europaparlamentet beslutar om frågor som gäller 25 EU-länder, alltså också sådan som gäller Finland. En del av den nationella lagstiftningen är "bara" att verkställa EU-direktiv. Europaparlamentet beslutar om större frågor än riksdagen. Ledamöterna i EU-parlamentet står alltså inte vid sidan om vid beslutsfattandet utan mycket mer än riksdagsmännen i centrum av beslutsfattandet. Det lönar sig inte att tänka att det till riksdagen väljs prima, men till EU-parlamentet kan sekunda sändas.

Oras Tynkkynen är en ovanligt fin, intelligent, ärlig, handlingskraftig och principfast ung människa. Om han kommer in i riksdagen är jag mycket glad. Det är naturligtvis de medborgare som använder sin rösträtt som beslutar om jag "avstår" från min post i riksdagen. Jag är redo för en ny utmaning. I själva verket lärde jag mig hur viktigt EU-parlamentet är under de år jag var miljöminister och var med på ministerrådets sida att besluta om EU-frågor.

31.5.2004

Bör Turkiet godkännas som medlem i EU, och på vilka villkor?

Jag stöder inte alls ett införlivande av Turkiet med EU på en gång och i det nuvarande läget. För att Turkiet ska kunna erkännas som medlem av EU måste det uppfylla de kriterier som hör till mänskliga rättigheter, demokrati och en rättsstat. För att uppfylla dessa har landet ännu en lång väg att gå. Men jag är positivt inställd till att påbörja seriösa förhandlingar om medlemskap med Turkiet, vilket i själva verket har utlovats - dessutom under Finlands EU-ordförandeskap på hösten 1999.

Förhandlingarna om medlemskap i EU har fått också de nyaste medlemsstaterna att göra betydande goda förändringar, bland annat att stifta miljöskyddslagar i enlighet med EU-direktiv. På motsvarande sätt skulle också förhandlingar om medlemskap i EU vara en impuls för Turkiet att utveckla sin demokrati och den mänskliga rättigheterna, däribland kurdernas rättigheter. Om vi lyckas med detta har det en väldigt positiv inverkan på det turkiska folkets livskvalitet och på landets utveckling, samt också på freden och stabiliteten i hela Europa. Djurskyddet skulle också utvecklas i Turkiet.

Jag skulle i fortsättningen också låta EU vara en rent "världslig" representant för makten, det vill säga jag skulle inte blanda in religionen där. Sålunda får inte landets dominerande religion vara en orsak till ett uteslutande ur EU. För närvarande kokar det av ilska och hat mot både USA och Europa i länder med islamisk majoritet på grund av kriget i Irak och torteringar och förödmjukelser mot krigsfångar. Det måste göras en klar boskillnad mellan EU och USA:s politik. Därför vore det viktigt att nu från EU ge en utsträckt hand till den islamiska världen. Att börja förhandla om ett medlemskap med Turkiet kan vara en sådan gest.

Om Turkiet utvecklas till en verklig demokrati och uppfyller EU:s medlemskapskriterier kan landet fungera som en viktig brobyggare mellan Europa och den islamiska världen. En del av Turkiets kulturarv har sitt ursprung i Europa, och en del av vårt kulturarv kommer från den islamiska världen, bland annat siffrorna. De antika filosofernas texter bevarades också för efterkommande som översättningar från arabiska. Under den fundamentalistiska kristendomstiden förstördes dessa texter i Europa.

21.5.2004

Accepterar du pälsdjursuppfödning?

Nej. Pälsdjursuppfödningen orsakar onödigt lidanden för djuren bara för att tillfredsställa fåfängan. Det finns inga djurvänliga alternativ för det. Därför måste vi upphöra med pälsdjursuppfödningen efter en övergångstid. Den bör förbjudas i hela EU. Människan måste behandla djuren etiskt, också dessa djur vars uppfödning är en näringsverksamhet. Onödig smärta och onödigt lidande får vållas.

Djuren ska ha möjlighet till arttypiskt beteende. Hönsgårdar med burar och annan industrimässig husdjursnäring måste upphöra. Jag accepterar dock inte räder mot pälsdjursfarmar. De svärtar bara ner djurskyddet. Vid djurskyddskontroller på pälsdjursfarmar har det upprepade gånger visat sig finnas brister, vilket väcker tvivel om pälsdjursuppfödarna egentliga vilja att förbättra djurens välbefinnande.

21.5.2004

Varför var du motståndare till Vuotosdammen, får man inte ren el med vattenkraft?

Jag har fakriskt konsekvent varit motståndare till Vuotosdammen. När Ahos regering 1991 tog tillbaka gamla beslut och beslöt sig för att gräva fram dammprojektet ur malpåsen ställde de gröna en interpellation i frågan. När jag var miljöminister gav Norra Finlands vattendomstol byggnadstillstånd till dammen. Miljöministern hade rätt att överklaga ärendet till högre rättsinstans, som i detta ärende var Vasa förvaltningsdomstol. Det gjordes enligt mitt beslut. Vasa förvaltningsdomstol konstaterade att dammen skulle förorsaka så betydande och omfattande miljöolägenheter att tillstånd till dess byggande inte kunde beviljas enligt vattenlagen.

Kemijoki Oy överklagade detta beslut, men Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till samma uppfattning som Vasa förvaltningsdomstol. Senare fattade Vanhanens regering ett enhälligt beslut att ansluta myrmarkerna i Kemihaara till Natura. Om dammen i Vuotos hade byggts skulle bland annat Kemihaara myrområde, som hör till de viktigaste fågelområdena i Finland, ha lämnats under den. Dammen skulle ha orsakat så stora förorenade utsläpp i Kemijokis nedre lopp, bland annat giftiga tungmetaller och fosfor som orsakar övergödning, att inte någon fabrik enligt nuvarande lagstiftning skulle beviljas tillstånd till motsvarande utsläpp.

21.5.2004

Vad fick dig att gå med i de gröna?

Jag blev tillfrågad, närmare sagt att kandidera till kommunalvalet i Tammerfors 1984. Så började det. Det var två viktiga frågor som fick mig att svara ja. Den ena av dem hade anknytning till Tammerfors. Det gjorde mig ilsken att en stor del av fabriken Verkatehdas vid Tammerkoskistranden hade rivits. Jag ville bevara stadens historiska kulturlandskap.

21.5.2004

Behöver fler skogar ännu skyddas?

Till ekologisk hållbarhet hör att vårda variationen i naturen. Av arterna i Finlands natur är var tionde utrotningshotad och 40 % av de hotade arterna finns i skogarna. Den största delen av de skyddade skogarna finns i Lappland. Det finns dock fler arter av organismer i söder, precis som människor också. I Finland är bara 1 % av skogarna söder om Oulujärvi skyddade. Naturskyddsorganisationerna har krävt att de ska ökas till 5 %. Min åsikt är att detta är ett rimligt krav. 95 % av de mest produktiva skogarna skulle ännu bli kvar för skogshushållningen.

Från skogarna får man också annat än trä. Skogen är också ekonomiskt betydande för rekreation, naturturism samt bär- och svampplockning. År 2000 gav naturturismen arbete åt cirka 32 000 personer, det vill säga hälften av det som skogsindustrin gav. Det uppskattas att antalet arbetsplatser inom naturturismen med en klok politik kan till och med fördubblas till år 2010. Då skulle lika många människor få sitt levebröd från naturturismen som för närvarande från skogsindustrin. Kilopriset på timmer är cirka tio gånger jämfört med priset på papper, priset på en trämöbel är ännu större. Tillverkningen av trähus och träföremål ger också arbete för ett avsevärt större antal per träkubikmeter än papperstillverkningen.

Om skogsindustrin skulle göras mångsidigare och förädlingsgraden på dess produkter höjas, skulle man få mer inkomster och arbetsplatser också genom att använda träden. Genom att också öka användningen av träenergi kan landsbygden få tusentals nya arbetsplatser. Energiflis får man från så kallade skräpträd, det vill säga från träd vid beståndsvårdande avverkning och från grenar och stubbar vid sluthuggning. Minst en tredjedel av skräpträden ska dock lämnas i skogen för att ge näring åt skogsmarken och mat åt småkrypen.

21.5.2004

Varför renade inte de gröna miljöministrarna Östersjön?

Östersjön är långsint, rengöringsåtgärderna blir synliga först efter en lång tid, liksom också den verkan föroreningen har haft. På våren 2000 godkändes det så kallade ej specialavgiftssystemet för fartygsavfall som de gröna drev. Fartygens avfallsavgift ingår i hamnaavgiften och fartyget måste alltid betala denna när det besöker en hamn. På detta sätt minskas frestelsen att släppa ut oljigt slagvatten i havet. Lipponens första regering godkände ett målprogram för vattenskydd som hade beretts under ledning av minister Haavisto. Detta program hade som mål att till 2005 halvera utsläppen av både fosfor och kväve i vattendragen.

Fosfor och kväve övergöder vattendragen och ger näring åt bland annat blågröna alger. I programmet ingriper man bland annat i utsläppen från pälsdjursfarmar och fiskodling. Vad gäller jordbruk släpar fullföljandet av programmet efter. Jordbruket är den största källan till övergödning i inhemska vattendrag. Näring som fosfor och kväve ger näring åt blågröna alger och gör vattnet grumligare och slemmigare. Under Lipponens andra regering antogs ett åtgärdsprogram för vattenskydd som hade beretts under min ledning. I detta program föreslås mer detaljerade åtgärder för att halvera utsläppen av fosfor och kväve.

Med åtgärdsprogrammet skyddas också grundvattnet. På våren 2002 godkände Lipponens andra regering ett skyddsprogram för Östersjön som också hade beretts under ledning av mig. Med detta program strävar man efter att återställa Östersjöns ekologiska balans, minska övergödningen och minska mängden miljögifter som hamnar i havet. För detta skyddsprogram för Östersjön fick den finska regeringen i maj 2002 WWF:s (Världsnaturfonden) pris "Gift to the earth".

Under min ministerperiod började en beredning om nya instruktioner för rening av avloppsvatten i glesbygden, och dessa godkändes senare. Glesbygden är en betydande källa för övergödande näring i sjöar, älvar och havet. De miljoner finländare som i början av årtiondet bodde utanför avloppsnätet gödde vattendragen med sitt avloppsvatten mer än de 4 miljoner som bodde på områden med avlopp. De båda gröna miljöministrarna arbetade hårt för att avloppsreningsverket i sydöstra Petersburg skulle byggas. När detta skrivs i april 2004 håller det på att byggas.

21.5.2004

Varför var du motståndare till hamnen i Nordsjö?

Det är klart att de hamnar som har blivit kvar i Helsingfors stadskärna måste flyttas någon annanstans. Det är en helt annan fråga om Nordsjö är den rätta platsen. Den nya hamnen behöver nödvändigtvis inte ligga inom Helsingfors stadsgränser. Jag anser att Nordsjö inte är en bra plats för en ny hamn i huvudstadsregionen. Men alla de skeden i beslutsfattandet i Nordsjöfrågan som var i miljöministerns händer fattades mycket snabbt.

Som helhet har besluten tagit lång tid på grund av processens komplexitet. En del av denna komplexitet beror på att det vid Nordsjö finns ett Naturaområde. De överklagningar som har gjorts har förlängt ikraftträdandet av besluten, åtminstone ett klagomål har gått igenom också. Jag har förklarat mina egna åtgärder i denna fråga mer detaljerat i min skrift "Ympäristö- ja kehitysyhteistyöpolitiikka Lipposen II hallituksessa", http://www.vihrealiitto.fi/ilmasto/kioto.shtml

När detta skrivs undersöker EU-parlamentets utskott för framställningar vilken verkan hamnen i Nordsjö har på Naturaområdet intill. Där utreds bland annat om de finska myndigheternas tolkning av naturdirektiven motsvarar de tolkningsinstruktioner som kommissionen har utfärdat. Det är möjligt att Finland också i denna fråga hamnar inför EG-domstolen. Hamnplanen i Nordsjö grundar sig på uppskattningen att hamnen inte är till skada för det intilliggande Naturaområdets naturvärden, för vars skull det ifrågavarande området hör till Natura. I denna fråga har jag haft en annan åsikt som grundar sig på utlåtanden från många biologiexperter.

21.5.2004

Trampade man på markägarnas rättigheter vid beredningen av Naturaprogrammet ledd av de gröna ministrarna?

Naturskyddsprogrammet Natura 2000 var en följd av Finlands EU-medlemskap, vars villkor på sin tid förhandlades av den centerledda Aho-regeringen. Med Naturaprogrammet verkställde Finland EU:s fågel- och naturdirektiv vilka är bindande för Finland när landet har gått med i EU. I informationen till markägarna fanns det en del att önska, men man har tagit lärdom av detta.

Ingens mark skyddas dock utan ersättning. När ett Naturaområde blir ett egentligt naturskyddsområde inlöses det av staten eller ett fridlysningsavtal ingås med markägaren, och staten betalar en ersättning för fridlysningen. I många fall innebär i alla fall Natura ett "selektivt skydd", det vill säga på ett visst område skyddas en viss sak. En åker kan till exempel skyddas som rastplats för flyttfåglarna. Då är på området bara det förbjudet som inverkar störande på ifrågavarande sak, på flyttfåglarnas raståker kan det fortsättningsvis odlas, men man får inte bygga på åkern.

På områden med strandskydd kan skogen användas i skogshushållningen i fortsättningen också, likaså på områden med åsskydd. När det inom ett Naturaområde råder partiell begränsning av användningen betalar staten en ersättning som motsvarar markägarens ekonomiska förlust. Till Natura togs i huvudsak områden som redan tidigare hörde till skyddsprogram, som skyddsprogram för åsar, myrar, gamla skogar eller stränder. Mindre än 5 % av markområdena i Natura är nya områden som inte tidigare har skyddats.

Om vattenområdena tas med i beräkningen är cirka 11 % alltså 540 000 ha av Naturas areal områden som inte tidigare har skyddats. Stora områden Naturamarker har redan blivit inlösta och avtal om fridlysning har gjorts. Markägarna har i huvudsak varit nöjda med köpesummorna och ersättningarna för fridlysning. När man inte kan komma överens om priset löser staten in områden enligt samma lagar som mark inlöses till exempel för väg- och järnvägsbyggen. Alla naturskyddsområden i Finland bildar tillsammans cirka 14 % av landets areal. Denna kvot ligger på genomsnittsnivån i EU-länderna. Natura 2000 var det första naturskyddsprogrammet där man hörde markägarna vid beredningen.

Den största delen av klagomålen gällde mark som redan var med i tidigare skyddsprogram. Vid beredningen av Natura fanns det mycket övrigt att önska. Den viktigaste orsaken till att miljöstyrelsen inte i förväg kunde ta personlig kontakt med markägarna var helt enkelt personalbrist. Det fanns också mycket övrigt att önska vad gällde språket i informationen. I samband med kompletteringen av Natura under åren 2000–2001 fanns det bättre möjligheter att i förväg ta personlig kontakt med markägarna. På många orter har man upptäckt att Natura har blivit ett trumfkort för turismen och har fört med sig inkomster till orten.

Att ett skyddsområde hör till Natura är en internationell garanti för dess naturvärden. Den största delen av de gamla skyddsområdena i Finland ligger i norr. Däremot finns merparten av de nya skyddsområdena i Natura, 78 % av arealen, i södra Finland.

21.5.2004

Bör Finland förbjuda landminor?

Personminor invalidiserar och dödar civilpersoner varje dag på olika håll i världen. Det enda sättet att ingripa i detta problem är att i hela världen förbjuda produktionen, utbredningen, försäljningen och användningen av personminor. Över 140 länder har redan anslutit sig till Ottawaavtalet som förbjuder minor.

Finland är det enda landet i EU som inte har anslutit sig till Ottawaavtalet. Detta är mycket egoistiskt. På detta sätt försvarar Finland i praktiken användningen av minor. Finland bör ansluta sig till minavtalet och dess ikraftträdande globalt. Finland bör hålla fast vid det mål som har godkänts under Lipponens första regering nämligen att vi 2006 undertecknar Ottawaavtalet och förstör truppminorna till år 2010. Vi får inte ge avkall på detta vilket Vanhanens regering har börjat antyda. Den militära teknologin har också ändrats så att minornas betydelse i krigföringen har minskat.

21.5.2004

Har ni gröna lämnat miljön som ert viktigaste tema?

Vi har aldrig varit en ensaksrörelse. Det är inte möjligt och inte heller eftersträvansvärt att skapa ett samhälle där miljöfrågorna skulle vara välskötta men allt annat vanskött. Ändå har miljön alltid varit och är också fortfarande en av de mest centrala frågorna. De gröna är fortfarande det enda parti för vilket miljöfrågorna hör till de allra mest centrala frågorna.

21.5.2004

Vad har ni för åsikt om narkotikapolitiken och utvecklingen av narkotikapolitiken såväl i Finland som i EU? Har ni tagit initiativ i frågan och/eller ska ni vidta åtgärder i framtiden och på vilket sätt?

Gröna förbundets program för missbrukspolitik motsvarar mycket exakt min åsikt. Programmet kan läsas på partiets webbadress www.vihrealiitto.fi. Det rusmedel som förorsakar de allra största problemen i Finland är alkohol. Ja stöder inte en legalisering av nu olaglig narkotika i det avseendet att försäljningen skulle legaliseras.

Till dem som använder droger skulle jag förhålla mig mildare än Finland nu. Det viktigaste vore att få vård för missbrukarna. En sträng strafflinje försvårar denna målsättning. Det vore också viktigt att göra skillnad på samhällets inställning till cannabis och å andra sidan till starkare droger. Den nuvarande linjen lyckas i någon mån begränsa antalet som första gången prövar cannabis (om än inte speciellt effektivt).

När narkotikaupplysningen skapar en föreställning om att alla droger är ungefär lika farliga, och polisen också jagar cannabisförsäljare lika kraftigt som försäljare av starkare droger har detta två skadliga följder: En del av dem som prövar på cannabis misstar sig och tror att det inte blir dess större följder av att pröva starkare droger som amfetamin och heroin än av att pröva på cannabis. Samma kriminella ligor som förmedlar starkare droger säljer också cannabis, och deras egentliga målsättning är också att använda cannabis som en "lockprodukt" för att få nya kunder att bli beroende av starkare droger. Vid internationell jämförelse används narkotika i Finland relativt lite i proportion till folkmängden.

Här har Finlands nuvarande narkotikapolitik lyckats. Men andelen missbrukare av starka droger är stor hos oss och drogproblemen i förhållande till missbruket är också stora. I dessa frågor har narkotikapolitiken i Finland misslyckats. När Osmo Soininvaara var omsorgsminister gjorde han substitutionsbehandlingen för heroinisterna mer omfattande. Det var mycket tack vare detta som antalet heroindödsfall på kort tid minskade till så gott som noll i Finland.

23.4.2004

Vad fick dig att gå med i gröna partiet?

Jag blev tillfrågad, närmare sagt att kandidera till kommunalvalet i Tammerfors 1984. Så började det. Det var två viktiga frågor som fick mig att svara ja. Den ena av dem hade anknytning till Tammerfors. Det gjorde mig ilsken att en stor del av fabriken Verkatehdas vid Tammerkoskistranden hade rivits. Jag ville bevara stadens historiska kulturlandskap.

Den andra frågan gällde hela världen. På den tiden undervisade jag i energiteknik vid Tammerfors tekniska högskola (nuvarande Tammerfors tekniska universitet). Jag var övertygad om att mänskligheten hamnar i en återvändsgränd om vi bygger det industriella samhället bara på icke förnybara energiresurser, fossilt bränsle och kärnkraft. Jag ville söka bättre alternativ som inte förorenar jorden och inte tar brödet ur munnen på kommande generationer.

23.4.2004

Har de gröna blivit likadana som alla andra partier?

Så klart, världen förändras också! I kommunfullmäktige och riksdagen har vi lärt oss mycket, likaså när vi har deltagit i Lipponens två regeringar, och inte bara dåliga saker. Själv upplever jag att ideologin inte har försvunnit. Men när vi tillämpar våra principer i de komplicerade detaljerna vid beslutsfattandet är det säkert ofta svårt för utomstående att följa vad det är att tillämpa ideologin i praktiken.

Vi avviker fortfarande från de traditionella partierna åtminstone i följande frågor: Vi har inte gjort politiska utnämningar i statsförvaltningen. Vi kräver inte gruppdisciplin: i riksdagsgruppen får var och en rösta enligt sitt samvete - men man måste tala om för gruppen i förväg om man tänker rösta annorlunda än majoriteten i gruppen. Vår valfinansiering är öppen: Gröna förbundet har förbundit sig att offentliggöra valfinansieringens källor och kräver det samma också av sina kandidater. De grönas verksamhet är beroende av enbart medlemmar och aktiva. Vi har inga bakgrundsorganisationer som skulle stöda vår verksamhet, och vilkas åsikter å andra sidan skulle styra våra politiska ställningstaganden. De gröna är alltså inte en intresseorganisation för någon grupp. Vår politik i frågor som gäller miljö och mänskliga rättigheter är obestridligt mer konsekvent än något annat partis.

19.4.2004

Var Kyotoavtalet ojust och ofördelaktigt för Finland?

Kyotoavtalet är nödvändigt. Klimatförändringen är ett av de största hoten mot säkerheten för mänskligheten. Det har bland annat den före detta chefen för FN:s vapeninspektörer, Hans Blix, konstaterat. Om detta tema finns det ytterligare material genom dessa sidors huvudsida. Kyotoavtalet är bara det första lilla steget mot en minskning av utsläpp som förorsakar klimatförändringen, det minskar utsläppen från industriländerna med cirka 5 % per år till 2010 (jämfört med 1990).

Men för att hejda klimatförändringen måste utsläppen i hela världen minskas till en tredjedel av de nuvarande under de följande 50–100 åren. EU lovade i Kyoto att minska sina utsläpp med 8 %. EU:s gemensamma minskningspott graderades mellan EU:s medlemsländer i den så kallade delningen av bördorna 1998. Där fick Finland gottgörelse för minskningen av utsläpp som hade gjorts före 1990. Sålunda är Finlands skyldighet att minska utsläppen lättare än i genomsnitt i EU. Finlands målsättning till år 2010 är 0 % alltså en återgång till 1990-års nivå. Till exempel Tyskland och Danmark minskar sina utsläpp 21 %.

Räknat per person är Finlands rätt till utsläpp år 2010 tredje största i EU. President Bush har hoppat av Kyotoavtalet. Detta är ett stort problem. Jag hoppas innerligt att USA:s följande president agerar mer ansvarsfullt. I Finland har det kritiserats mycket att Kina och Indien inte har något tak för utsläppen i Kyotoavtalet. Detta beror på att det redan i klimatavtalet som fattades i Rio 1992 överenskoms att industriländerna börjar med att minska utsläppen. Detta är helt rätt. Hela klimatförändringen beror ju i huvudsak på utsläppen från industriländerna. Fortfarande är det mänsklighetens rikaste femtedel som orsakar cirka två tredjedelar av de utsläpp som förändrar klimatet.

Per person är finländarens utsläpp (cirka 14 koldioxidton) något större än genomsnittseuropéns, och motsvarar 5 kinesers eller 10 indiers utsläpp. Utsläppen i USA per person är cirka två gånger så stora som i EU.

17.4.2004

Behandlar utsläppshandeln den finska industrin ojust?

Utsläppshandeln av koldioxid mellan industriföretagen är en av EU:s mest centrala metoder att minska utsläppen enligt Kyotoavtalet. Med hjälp av utsläppshandeln kan minskningen av utsläpp genomföras billigare än annars. De branscher vars fabriker och kraftanläggningar har de största koldioxidutsläppen genom sina skorstenar är med i utsläppshandeln.

Koldioxid är den vikigaste så kallade växthusgasen som orsakar klimatförändringar. I utsläppshandeln får företagen en utsläppskvot som de får överskrida bara om de köper mer utsläppsrätt. De företag som lyckas minska sina utsläpp kan sälja den del som blir över. Målsättningen med utsläppshandeln är att a) försäkra att EU minskar sina utsläpp så mycket som lovas i Kyotoavtalet b) minska utsläppen på möjligast förmånligt sätt och c) uppmuntra marknaden att utveckla ny och bättre teknik.

Enligt Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) blir genomförandet av Kyotoavtalet billigare för Finland med hjälp av utsläppshandeln. Utan utsläppshandeln skulle det otvetydigt bli dyrare. Också de företag som inte behöver köpa mer utsläppsrätt är tvungna att tänka efter om de möjligen kan minska sina utsläpp, varvid de kan sälja den utsläppsrätt som blir över. Detta förbättrar lönsamheten på de investeringar som görs för att minska utsläppen. När den nya tekniken får nya marknader utvecklas den snabbare. I Finland finns det redan 460 företag med produkter som kan användas för att minska utsläppen. Omsättningen inom branschen är 4,5–5 miljarder euro. Kyotoavtalet kommer att öka marknaden för dessa branscher i såväl Europa som i ute i världen.

13.4.2004

Stöder du utvecklingen av EU till en förbundsstat?

Jag anser att huvudsaken inte är den vilka steg som för EU mot en förbundsstat, utan det viktiga är att EU kan agera effektivt i de frågor som hör till unionen. Vi skulle till exempel behöva gemensamma EU-beslut om miniminivån på miljö-, företags- och kapitalskatter. I annat fall kan tävlingen om sänkning av beskattningen mellan EU-länderna skada finansieringsgrunden för utbildning, hälsovård och socialskydd som betalas av samhället. För att en sådan osund konkurrens i EU ska kunna förhindras, måste beslut som gäller beskattning inom EU överföras från frågor som kräver enhällighet till att beslutas av en kvalificerad majoritet.

I annat fall kan till och med bara ett medlemsland fälla ett beslut som alla andra stöder. I EU har redan mycket gjorts för att skapa gemensamma miljönormer. Detta arbete måste fortsätta. När det gäller rättigheter i arbetslivet och andra viktiga sociala rättigheter behövs det också gemensamma miniminormer i EU. Men social basservice, hälsovård, utbildning och kultur samt besluten om finansieringen av dem och deras struktur ska i fortsättningen också fattas i vart och ett medlemsland. När detta skrivs i april 2004 verkar denna fråga vara hotad i utkastet för EU:s nya grundlag. Även EU:s gemensamma utrikespolitik bör stärkas.

13.4.2004

Tycker du att Finland ska ansluta sig till Nato?

Jag stöder inte en anslutning. Nato kan inte erbjuda något väsentligt som Finland inte annars heller har. Finlands säkerhetspolitiska inflytande tryggas bäst med diplomati och en klok utrikespolitik, inte med en militär allians. Såväl i Nato som i EU också anses det största hotet mot säkerheten idag vara internationell terrorism, utbredning av massförstörelsevapen och sammanstörtade stater. Pentagons färska rapport anser klimatförändringen vara en säkerhetsrisk. Det samma har den före detta chefen för FN:s vapeninspektörer, Hans Blix, sagt. Dessa hot avvärjs inte med vapen utan genom att skydda miljön, utveckla ny ren energiteknik och minska fattigdomen i världen.

En av de viktigaste frågorna vid minskningen av fattigdomen är att förbättra utbildningen av kvinnor och deras samhällsrättigheter. Alliansfria stater som Finland är en bra sak för hela världen. Som alliansfria är vi trovärdiga medlare i många situationer. Hade president Ahtisaari blivit kallad till Kosovo som fredsförhandlare om Finland skulle höra till Nato? Hade Harri Holkeri blivit kallad att leda uppbyggnaden av samhället i Kosovo? Det är ju förstås sant att Nato har förändrats mycket och förändras hela tiden. I praktiken är Nato i hög grad en krishanteringsorganisation. Finland kan om det vill delta i Natoledda fredsbevarande operationer och krishanteringsoperationer också utan att vara medlem. Ju mindre pengar det används till vapen i världen desto bättre.

11.4.2004

Stöder du ett gemensamt försvar för EU?

Jag anser att EU:s gemensamma utrikespolitik och EU:s internationella funktionsförmåga i första hand ska göras effektivare. Att utveckla en viss gemensam militär beredskap mellan EU-länderna kunde vara förnuftigt. Jag anser att den nuvarande situationen inte är hållbar, när EU-länderna inte klarar av gemensamma fredsbevarande insatser och krishanteringsinsatser utan NATO:s transportmedel och underrättelsesystem, alltså i praktiken utan USA. Utvecklandet av förmågan till militärt samarbete i EU innebär inte nödvändigtvis att alla EU-länder måste gå med i Nato, anser jag. Tvärtom bör EU:s oberoende av Nato stärkas. EU ska dock inte sträva efter att bli en militärmakt som med sin arméstyrka konkurrerar med USA.

7.4.2004

Uträttade de gröna något i Lipponens regeringar?

När det gäller våra prestationer var vi ett mycket större parti än storleken på vår riksdagsgrupp. I väldigt många frågor fick vi ändringar igenom med sega förhandlingar som oftast inte gav upphov till offentlig dramatik.

Exempel på sådana frågor är: En ny naturskyddslag (1996) och miljöskyddslagen (2000), skyddsprogram för Östersjön för vilken regeringen fick WWF:s internationella pris Gift to the Earth (2002), en ny byggnadslag som förpliktar kommunerna att ta kommuninvånarna med vid beredning av planer, finansieringsprogram för naturskyddet med vilket inlösningen av mark som hör till naturskyddsprogram som det hittills har beslutats om eller fridlysning finansieras. Finlands första skyddsområden för sälar grundades (2002). Energiskatten höjdes och till detta gjordes ändringar som i någon mån gynnar förnybar träflis och vindkraft. Ett skyddsprogram för gamla skogar. En nationell hälsoplan igångsattes. Kommunerna gavs rekommendationer om kvaliteten på vården av åldringar och servicen inom den psykiska hälsovården. Narkotikavården utökades, substitutionsbehandling med läkemedel tilläts. Narkotikadödsfallen minskade dramatiskt.

Målsättningen och verksamhetsformerna för utvecklingssamarbetet förnyades. Anslagen till utvecklingssamarbetet växte 68 %, det vill säga 194 miljoner euro (1,2 miljarder mk) när de gröna var med i regeringen. Personer av samma kön fick rätt att registrera partnerskap. För genomförandet av Kyoto klimatavtal föreslogs till riksdagen ett alternativ där kärnkraften inte skulle ökas. Vid behov har vi i alla fall också varit redo för offentliga tvister.

Kända tvister har gällt till exempel Natura, Vuotosdammen, hamnen i Nordsjö och kärnkraften. Det finns förstås många frågor där vi hade önskat mer bestämda åtgärder, till exempel följande: Grön skattereform, det vill säga en sänkning av beskattningen på arbete och en höjning av miljöskatterna. En klarare inriktning på sänkning av inkomstskatten för små- och medelinkomsttagare. Göra socialskyddet klarare och reformera det till ett system som grundar sig på basinkomsten. En klar linje att öka inhemsk förnybar energi i stället för kärnkraft.

En garanti för adoptionsrätt inom familjen för personer av samma kön. Ett kraftigare stöd för ekologisk odling. En ökning av anslagen för vård av naturskyddsområden. Utvidgning av avfallsskatten att gälla också storindustrins avstjälpningsplatser. Tidtabell för höjning av bnp-kvoten till 0,7 % av Finlands anslag till utvecklingssamarbetet.

En mer ingående redogörelse om de grönas aktivitet i frågor om miljö och utvecklingssamarbete under åren 1999–2002 finns i min artikel på nätsidan, till vilken det finns en länk nedan, samt i min bok Tukka hattuhyllyllä. Osmo Soininvaara har skrivit om sina erfarenheter och aktiviteter under sin tid som omsorgsminister 2000–2002 i boken Ministerikyyti. Miljö- och utvecklingssamarbetspolitik i Lipponens andra regering www.vihrealiitto.fi/shk.shtml

6.4.2004

Har inte de grönas oppositionspolitik varit helt tandlös?

Vi vill ta upp verkliga och genomförbara alternativ, vi "skjuter inte på allt som rör sig". Alltid när vi har stått i opposition har vi offentliggjort ett alternativ till regeringens budgetförslag. Vi offentligjorde en genomförbar rambudget på fyra år också under riksdagsvalet våren 2003, och en alternativbudget som baserade sig på grundtanken i denna budget hösten 2003.

Förhållandet mellan inkomster och utgifter har varit i balans i våra förslag. Till regeringen har vi föreslagit mer pengar till service för barnfamiljer, för miljöns välbefinnande och förbättring av sysselsättningen. Vi har också föreslagit en fortsättning på den gröna skattereformen. För att sänka den strukturella arbetslösheten har vi föreslagit en sänkning av småinkomstagarnas beskattning på ett sätt som inte tär på kommunernas skatteinkomster utan på statens. De utgifter som vi föreslår täcks av en höjning av energi- och miljöskatter samt effektivare åtgärder för bekämpning av svart ekonomi. Mer ingående information om den nyaste alternativbudgeten finns på Gröna förbundets riksdagsgrupps nätsida www.eduskunta.fi/fakta/ekryhma/vihr/Puheet_ja_Tiedotteet/Tiedotteet/tiedotteet.html