I det här jobbet är det ett plus om man som barn har beundrat Pippi Långstrump.
 |
|
Klimatförändringen är ett hot mot utvecklingen,men med modern teknik kan vi hålla den under kontroll
Läs det nya Gröna klimat- och energiprogrammet » En höjning av havsytan i Europa - se EEAs nätsida » Norra ishavets istäcke har från 70-talet minskat med 9 % per årtionde, se den amerikanska rymdflygstyrelsens, NASA, nätsida http://www.gsfc.nasa.gov/topstory/2003/1023esuice.htmlDen sägenomspunna snöklädda toppen på Kilimanjaro i Afrika förutspås smälta på några decennier. Fåglarna lägger ägg tidigare på våren, växternas och djurens utbredningsområden håller på att glida mot polerna och uppför bergssluttningarna. År 2002 bad ett helt folk, invånarna på ön Tuvalu, om en tillflyktsort. Deras hemöar håller på att dränkas eftersom klimatförändringen höjer havsytan. Snart är det också allvar på ön Nauru.
Det vetenskapliga expertorganet för klimatförändringen IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är ett samarbetsorgan mellan regeringar. I rapporten som publicerades 2001 uppskattar IPCC att jorden redan har blivit cirka en grad varmare och kommer att bli ytterligare 1,4-5,8 grader varmare under detta århundrade. På de flesta kontinenter skulle uppvärmningen vara kraftigare än medeltalet. Det blir inte nödvändigtvis varmare överallt.
Om klimatförändringen får Golf-strömmen att ändra riktning kommer det att bli kallare i Finland och i de nordiska länderna. Klimatförändringen beror troligen delvis på sådant som människan inte kan påverka, som ändringar i solens aktivitet, delvis på att mänskligheten ökar halten så kallade växthusgaser i atmosfären. De släpper igenom strålningen från solen, men behåller en del av den värmestrålning som den soluppvärmda jordytan sänder tillbaka uppåt.
Den viktigaste växthusgasen är koldioxid CO2, de nästviktigaste är metan CH4 och kväveoxidul N2O, resten är halogenföreningar. Koldioxid kommer det ut i luften framförallt vid förbränning av fossila bränslen som stenkol, olja, torv och jordgas. För koldioxidutsläppen är stenkol och torv de sämsta. Klimatförändringen kan inte stoppas helt åtminstone inte under de närmaste decennierna. Det är i praktiken frågan om huruvida vi klarar av att bromsa förändringen på en någorlunda tolerabel nivå. Om vi vill begränsa uppvärmningen av jorden till två celsiusgrader får, i ljuset av nuvarande kunskaper, koldioxidhalten i atmosfären åtminstone inte stiga högre än 450 ppm (parts per million, miljondel), vilket ligger på en nivå av ungefär en och en halv gånger jämfört med nivån före början av industrialiseringen. Det förutspås att Afrika, som redan är den fattigaste världsdelen, åtminstone i början kommer att drabbas värst av klimatförändringen. Afrika producerar bara 2 % av de utsläpp som orsakar klimatförändringen. Uppvärmningen förutspås minska spannmålsskörden speciellt på tropiska och subtropiska breddgrader som har många folkrika länder. Befolkningen växer och därför uppskattas det att efterfrågan på maten i världen kommer att fördubblas under de följande 30-40 åren. Å andra sidan uppskattas det att spannmålsskördarna i Afrika och Latinamerika kommer att försvagas med 30 % under detta århundrade på grund av klimatförändringen. Också antalet törstande kommer att växa.Idag lever cirka en femtedel av mänskligheten, det vill säga 1,3 miljarder, utan rent dricksvatten. Det förutspås att antalet länder som lider av vattenbrist kommer att fördubblas till år 2025 enbart på grund av befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten. Klimatförändringen förvärrar situationen. Till och med 2 miljarder människor kan bli tvungna att lida av vattenbrist.
Hunger, törst och väderlekskatastrofer kan få hundratals miljoner människor att bli miljöflyktingar. Malaria förutspås breda ut sig på de afrikanska högländerna och till de södra delarna av Europa och USA. I dag bor majoriteten av mänskligheten på områden där malariaparasiten inte klarar sig. Klimatförändringen kan ändra situationen. Också denguefeber och bilharzia förutspås breda ut sig på nya områden. Både värmeexpansionen av havsvattnet och smältningen av inlandsisen höjer havsytan. Bland annat Florida hör till de områden som är sårbara. IPCC förutspår att havsytan kommer att höja sig 8-88 cm under detta århundrade. Av den nuvarande mänskligheten bor tre fjärdedelar mindre än 60 kilometer från havet. Den största delen av huvudstäderna ligger på havsstränder.En tredjedel av åkrarna ligger mindre än 5 meter över havsytan. Till och med en höjning på en meter skulle få till stånd dramatiska följder bland annat för att grundvattnet skulle bli salt.
Om jorden blir varmare under ett par hundra år kan expansionen av havsvattnet fortsätta i tusen åroch smältningen av inlandsisen under en ännu längre tid. Om glaciärerna på Grönland smälter, stiger havsytan cirka 7 meter. På lång sikt kan havsytan stiga lika mycket om det blir 1,5 grad varmare på jorden.Det förutspås också att stormar och oväder blir vanligare eftersom tropiska orkaner bara kan uppstå om havsytan är minst 26 grader.
Världshälsoorganisationen WHO uppskattar attklimatförändringen redan nu dödar 160 000 människor om året. Uppvärmningen ökar och förlänger förstås outhärdligt heta värmeböljor. Människor som inte har råd till luftkonditionering i hemmen och på arbetsplatserna kan dö eller bli sjuka av en kvävande hetta. När klimatet blir varmare trivs många sjukdomsalstrare som lever i vatten, som kolera, allt bättre. När jordens produktivitet i tättbebyggda länder minskar kommer sjukdomar som beror på hunger och undernäring att öka.Många stora floder har sitt upphov i bergsglaciärer.
Klimatförändringen förändrar också naturens variation. Klimatförändringen förändrar också naturens variation. När det bästa klimatet för olika slags djur flyttas någon annanstans måste de också klara av att flytta. Men alla arter kan inte byta plats tillräckligt snabbt, och speciellt inte ekosystemen. En urskog kan inte bara packa ihop och flytta ett par kilometer längre norrut. Utarmningen av naturens variation märks inte nödvändigtvis genast eftersom många växter är långlivade.Klimatförändringen kan till år 2050 döda till och med en fjärdedel av arterna av jordorganismer. Många korallrev blir ljusare vilket vittnar om att de har skadats. Korallreven är "havens regnskogar", ekosystem med mycket stor variation. Läkemedel och andra oersättligt värdefulla saker kan försvinna innan de ens har upptäckts när regnskogarna och korallreven förstörs. Till exempel ett läkemedel som i dag allmänt används i vården av HIV-patienter har sitt ursprung i korallrev i Karibien. Hur mycket varmare klimatet blir beror naturligtvis på var höjningen av koloxidhalten i atmosfären kan stoppas. Det värsta är om kontrollen över klimatförändringen förloras och den själv börjar påskynda sig själv. Om uppvärmningen torkar ut regnskogarna i Amazonas och de börjar dö och blir gräsbevuxna områden eller öknar, så frigörs stora mängder koldioxid ur dem. Uppvärmningen kan också frigöra koldioxid som har lagrats i haven eller stora mängder metanlager som ligger dolda under permafrosten.
Kyotoavtalet är bara en början Det första avtalet om att stävja klimatförändringen ingicks 1992 i Rio de Janeiro. Det konstaterades dock snart vara för slappt. I Kyoto i Japan ingicks 1997 ett avtal som sätter ett tak för utsläppen från industriländerna under åren 2008–2012. Kyotoavtalet träder i kraft när det har ratificerats av minst 55 länder som representerar minst 55 % av de utsläpp som orsakades av industriländer 1990. I februari 2004 hade redan 120 länder ratificerat avtalet. Men utsläppsgränsen för ikraftträdandet uppnås inte förrän antingen USA eller Ryssland ansluter sig till avtalet.
I Finland är utsläppen per person 14 koldioxidton om året, vilket är något över medeltalet i EU. Det klagas mycket över svårigheten att genomföra Kyotoavtalet,men avtalet minskar bara 5,2 % av industriländernas utsläpp om det genomförs helt. Med detta får man inte klimatförändringen under kontroll.Tällä ilmastonmuutosta ei vielä saada kuriin. Kyotoavtalet är anspråkslöst när det gäller att begränsa utsläppen, men det är ett nödvändigt första steg. Ju snabbare vi minskar utsläppen, desto fler alternativ att välja mellan lämnar vi till följande årtionden och kommande generationer. Förr eller senare måste u-länderna också godkänna ett tak för utsläppen för sig.Med den nuvarande takten tar det 10-20 år innan u-landsgruppens utsläpp är större än i-landsgruppens. Klimatförändringen kan alltså inte ens i teorin stävjas länge med enbart de nuvarande industriländernas åtgärder. Men för att få u-länderna att godkänna tak för utsläppen åt sig måste industriländerna hålla sina löften, det vill säga genomföra det som lovades i Kyoto. Det ligger också till stor del på industriländernas ansvar att utveckla ny energiteknik så att utsläppsbegränsningarna blir tekniskt och ekonomiskt möjliga också i u-länderna. Under de följande omgångarna i klimatförhandlingarna kommer det oundvikligen att diskuteras om man kan enas om en gemensam princip enligt vilken utsläppsrätten delas ut till världens länder. En enkel och vettig modell vore att enas om en kurva grundad på jordens hållbarhet enligt vilken utsläppen i världen minskas, och till staterna ge samma utsläppskvot i proportion till folkmängden. Denna tanke om "klimaträttvisa"(climate equity) har utvecklats i några u-länder, speciellt i Indien. Det är en annan fråga om ett avtal om en sådan modell någonsin kan ingås.
Minskning och samordning av koldioxidutsläppen i världen (klicka för en större bild) GCI
Avgörning beror på utvecklingen av nya tekniken Fortfarande bränns fossila bränslen som stenkol och olja eftersom de i många fall blir billigare. Den dagen el kan fås från billigare energiformer som inte orsakar koldioxidutsläpp är en stor del av problemet löst. Nu vaknar förstås frågan: varför duger inte kärnkraften då? Den orsakar ju inte koldioxidutsläpp. För det första så finns det långtifrån tillräckligt med uran.Om de fossila bränslen som används i dag skulle ersättas med kärnkraft skulle de uranresurser som är kända räcka bara i 3,5 år.. Och vi tänker väl inte på allvar att kärnkraften skulle användas i stor omfattning i u-länderna?Kärnkraftsolyckor har inträffat förutom i Sovjetunionen också i USA och Japan.Hur kan kärnkraften vara säker i utvecklingsländerna? Kärnkraftsprojekten i Finland och i andra "pålitliga" industriländer uppmuntrar troligen länder som Pakistan att öka kärnkraften, vilket kan öka hotet om utbredning av kärnkraften. I Ryssland har man redan hunnit motivera byggandet av nya kärnkraftverk där också med Finlands kärnkraftsbeslut. Den enda realistiska lösningen för att hålla klimatförändringen i schack tycks för närvarande vara att verka för en användning av förnybar energi, vilket är säkert att använda också i u-länderna. Förnybar energi kan utvinnas ur solen, vinden, träflis och annan biomassa, tidvattnet och vågorna. Geotermisk energi fås från vulkaniska heta jordskikt. Mängden energi från solen som strömmar till jorden är 10 000 gånger jämfört med mänsklighetens tekniska energiförbrukning. Problemet är priset på de apparater som behövs för att omvandla ren energi till en form som människan kan använda. Användningen av träflis och annan biomassa är i många fall konkurrenskraftig redan nu.Viktigast av energikällorna i Finland är oljan som till största delen förbrukas i trafiken. Trä är näst viktigast. Detta beror på att skogsindustrin som energikälla använder mycket utskottsvirke och processavfall med träursprung.Kärnkraften kommer först på tredje plats som energikälla i Finland. Det är den största energikällan för elproduktionen.Vindenergiexperterna förutspår att om cirka 10 år kommer vindkvarnarna att mala el billigare än nya kolkondenskraftverk eller kärnkraftverk. Finland har många områden som är lämpliga för vindkraftverk speciellt på grunda ställen i havet sålunda sätter inte naturen gränser som är hinder hos oss.Tyvärr ligger Finland sist när det gäller vindkraft i EU, om inte Luxemburg tas med i beräkningen. I slutet av 2003 fanns det i Finland vindkraft bara för 51 megawatt.
Med förnybar energi kan också byar som ligger långt från elnät i u-länderna elektrifieras.För närvarande lever ju två miljarder människor, en tredjedel av mänskligheten, utan el.
De fabriker och kraftverk som släpper ut mest koldioxid får en utsläppskvot som de får överskrida bara genom att köpa mer kvot. Detta kommer att skapa ett marknadspris för utsläppen, vilket uppmuntrar till att investera i energisparande och i andra minskningar av utsläpp. EU:s målsättning är att på detta sätt påskynda en utveckling av ny ren energiteknik. Vi har tidigare också sett motsvarande genombrott i ny teknik, till exempel inom datatekniken och mobiltelefonin. Om vi föreställer oss världen om minst 20-30 år framåt enligt dagens teknik så går våra spådomar troligen åt skogen. Från rymden sett är Jorden en liten och bräcklig boll med ett landskap som domineras av naturen; molnen, oceanerna, skogarna och marken.Jordens diameter är cirka 12 700 km. Luftens densitet är redan på en höjd av 50 km bara en tusendel av densiteten på jordytan. Inte speciellt mycket av människans avfall får plats i atmosfären. Vi lever på en rymdfarkost och vi bör handla därefter. Källor: Protecting Our Planet. Securing Our Future. United Nations Environment Pro-gramme, U.S. National Aeronautics and Space Administration, The World Bank 1998 UNEP Annual Report 2001, United Nations Environment Programme Harri Lammi & Oras Tynkkynen: The Whole Climate. Climate equity and its implica-tions for the North. Friends of the Earth Finland 2001. Robert T. Watson: Climate Change 2001, presentation at COP-6bis July 19, 2001 For Contraction and Convergence [C&C], see www.gci.org.uk/briefings/ICE.pdf
|
|
 |
|
|
Ytterligare upplysningar om dessa teman finns på följande adresser: |
|
|
|
|
För att detta ska lyckas bör utsläppen av växthusgaserna i världen till år 2100 skäras ned till en tredjedel av nuvarande nivå.
En höjning av havsytan med en halvmeter skulle leda till att en sjättedel av befolkningen i Egypten skulle bli tvungen att evakuera, och skulle utsätta 92 miljoner människor på olika håll i världen för översvämningar orsakade av orkaner. Om havsytan stiger en meter, dränks en sjättedel av Bangladesh och rentav fyra femtedelar av Marshallöarna.
Om jorden blir varmare under ett par hundra år kan expansionen av havsvattnet fortsätta i tusen år och smältningen av inlandsisen under en ännu längre tid. 
Indus, Ganges, Mekong, Yangtze och Gula floden börjar i Himalaya vars glaciärer förutspås kunna smälta på 100 år. Om så sker är de nämnda floderna torra en del av året, vilket skulle inverka dramatiskt på jordbruket i Indien, Kina och hela södra Asien.
Finlands riksdag ratificerade Kyotoavtalet enhälligt på våren 2002. Redan i Rio beslöts att industriländerna börjar minska på utsläppen eftersom de i huvudsak har orsakat den hittillsvarande klimatförändringen. Vid millennieskiftet kom cirka två tredjedelar av utsläppen av växthusgaser från industriländerna fastän bara en fjärdedel av världens befolkning bor i dem.Det behövs i genomsnitt 5 kineser eller 10 indier för att orsaka samma utsläpp som genomsnittseuropén. 
En vanlig konsument kan påverka elektricitetens produktionssätt genom att köpa grön el, som har producerats med förnybar energi. Ytterligar upplysningar finns på miljöorganisationernas nätsidor
Vilken dag förnybar energi är det billigaste alternativet beror på teknikens utvecklingstakt. I EU är utsläppshandeln med koldioxid den centrala metoden för att minska utsläpp.